… utan att jag saknar pappa. Att prata med honom, att han bara FINNS. Det självklara, vardagliga. Har inte hittat det han bara gick ut i skogen och hämtade än, bara ett av tusen minnen.?Jag är en dålig kopia av honom, men gör så gott jag kan och tycker det är paradiset att utan tidspress gå och klippa gräset på landet och få bromsbett. Svettas och svära mellan varven. Jag tycker verkligen det♥️