Redan hunnit prata med överläkaren å ordinarie doktor om Alvas situation, behandling osv. Känns bra att få vara delaktig i diskussionen och har även fått ta upp svårigheten att få just kontakt i akutskedet, samt fått en ursäkt. Sen är det mycket svårt att snabbt få tag i ett rum, vilket inte är deras fel. Politiker å gemene man tror väl ofta att reumatiker är 60+, inte blir akut sjuka osv. Men SLE är en svår sjukdom, där snabb vård och behandling kan betyda skillnad mellan liv och död, talar för hur det är i Alvas fall.

Väntar svar på blododlingar, som togs igår kväll när febern steg. Nu försök till fler prover och infart till nytt dropp, eftersom hon fortfarande inte får/kan äta annat än flytande. Även pratat om subkutan venport, eftersom hon är så himla svårstucken. Hon är helt blå på båda armarna nu, borde ha tapperhetsmedalj för alla dessa års försök alltså, hon säger aldrig ett ljud, låter dom rota å böka!??

Lutar starkt åt att sluta med Mabthera och sätta in Cellcept igen, fast i större dos än den hon haft senaste åren. Mycket att ta in, smälta, avvakta, fundera. Men känns bra för både mig och Alva att någon bryr sig tillräckligt för att sätta sig in i allt bakåt och lägga pussel. Hon blir kvar här således över helgen. ???? Viktigt att se vad inflammationen i tunntarmen beror på; infektion, Mabthera eller SLE – nåt de bara kan utröna med uteslutningsmetoden.

Ledsam uppdatering kl 16: hon blir kvar till minst onsdag, då det blir gastro- och koloskopi?